Race är inställda, F1 fabriker är stängda, personalen har permitterats, konkurshotet för vissa av aktörerna ligger nära till hands, och ingen vet när eller om F1 cirkusen kan köra igång igen inom rimlig tid när Corona 19 behåller och förstärker sitt skamgrepp om mänskligheten.
Så, vad skulle jag kunna hitta på för att roa er med mitt i all bedrövelse? Tja, man kan alltid köra med minnen från förr, om bilar och förare som briljerade, och om de som inte gjorde det.
Precis som i livet stort handlar racing om att hitta den optimala balansen, och då kanske i första hand mellan den aerodynamiska och den mekaniska greppnivån, en bil där de två inte balanserar varandra i fullständigt harmoni blir aldrig en vinnarbil.
Adrian Newey anses av de allra flesta vara den mest framgångsrika ingenjören i F ettans historia, så även av mig, men ingen är fullkomlig. Adrian är utan tvekan den bästa på aero men har vissa brister vad det gäller det mekaniska, det vill säga, han behöver en duktig medarbetare med djuplodande kunskaper om det mekaniska för att kunna ta fram en perfekt balanserad vinnarbil.
På den översta bilden här ovan i form av Williams FW 18 tog Newey tillsammans med Patrick Head fram den optimala vinnarbilen, en typisk Newey bil med smal fönster där den fungerade optimalt och var ruskigt snabb. Jag personligen håller FW 18 som den bästa bilen genom tiderna, den var ofattbar snabb även i händerna av två medelmåttiga chaufförer som Hill och Villeneuve, så överlägsen att Hill erkände efteråt att han skämdes vinna med den.
Bilen på nedresta bilden är en McLaren MP4-18, en bil skapad av Newey och Mike Coughlan, en bil som aldrig kördes i race. MP4-18 var en bil före sin tid med många tekniska lösningar som fortfarande används idag, men den saknade allt det som FW 18 hade ett antal år tidigare, allt som gör en bil till en vinnare.
Newey skapar alltid sina bilar efter samma koncept, helst ska bilen sakna både motor och växellåda som bara stör hans aerotänkande, motor-växellåda paketet placeras så lågt som möjligt för en låg tyngdpunkt, allt paketeras extremt tajt för att skapa aerofördelar, vikt ska sparas överallt osv. I MP4-18 testade Newey mängder med nya lösningar ur aeroaspekt, till exempel en tidig variant av blow diffuser, något som senare dök upp igen hos RBR när Newey skapade vinnarbilar åt Vettel.
Det som fungerade hos RBR angående blow diffuser mellan 2010-2013 fungerade inte alls hos McLaren 2003, de heta avgaserna fick bakvagnsupphängningen att brista och skickade förarna in i muren. Neweys iver att spara på vikt överallt straffade sig ett antal gånger när hjulbultarna brast, vingar och andra aerodetaljer lossnade liksom golvet osv, till slut fick testföraren Alex Wurst nog och vägrade att köra bilen, och fick senare medhåll av förarduon Räikkönen-Coulthard, som även de ansåg MP4-18 vara ett livsfarligt misslyckande ur alla aspekt.
MP4-18 var en vinnare på pappret och i en vindtunnel, men ett riktig fiasko ute på banan, en totalt obalanserad, extremt svårkörd bil där aerodynamisk grepp och mekanisk dito aldrig hittade varandra, och skapade en totalbalans värd namnet. Det samarbete som fungerade med Head fungerade inte alls med Coughlan för Neweys del, och även idag hos RBR dras Adrian med samma problem, det finns ingen ingenjör bra nog med mekanisk grepp som specialitet, som kan styra Newey åt rätt riktning angående balansen mellan det aerodynamiska och det mekaniska greppet.
Om grunddesignen är ett misslyckande, så blir det svårt om inte rent av omöjligt att rätta till det hela under en pågående säsong, varje förändring av till exempel av aeropaketet skapar en kedjereaktion i bilen vars följder är svåra att förutspå. Där Williams FW 18 grunddesign var en fullträff ,så var MP4-18 ett stolpskott av värsta sorten inklusive en Mercedes motor, vars bäst före datum slentrianmässigt gick ut före racestart, Neweys sköra bilar och Mercedes sköra, överhettande motorer rövade ett par VM titlar från Iceman.
Så summa summarum, det som gällde förr gäller även idag, den mest välbalanserade bilen vinner. Mercedes har inte mest downforce eller mekanisk grepp men den är den mest välbalanserade bilen i F1, följsam och lättkörd med brett fönster där den fungerar optimalt. RBR har sina ljusa stunder på vissa typer av banor, men är svårkörd och har ett mycket smal fönster där den fungerar optimalt med Pirellis däck. Ferrari saknar balans och är direkt svag genom vissa typer av kurvor, det ser nästan ut som så att bilens "aerobalans punkt" vandrar fritt, ömsom framtung, ömsom baktung, lite som en kompromiss för att behaga båda förarna där en vill ha grepp fram och den andra bak.
Det var allt för den här gången, i mitt nästa inlägg tar jag upp ämnet förare och huruvida det var bilen som gjorde föraren eller vice versa, allt är inte alltid vad det ser ut att vara, till exempel i fallet herrar Hill&Villeneuve var det bilen som skapade förar VM titlarna, inte förarna.
Dagens grid girls ser inte ner på er även om det ser ut så, allt är inte vad det ser ut att vara.
Amen,..må hälsan vara med er och ta på allvar det här med corona, fanskapet är en riktig killer.
Ja du Brandon ja du, tycker att Kimi borde ha vunnit VM för Mclaren när de var framgångsrika. Men icke sa Nicke, plus tycker att Williams skulle ha Häkkinen, istället för Villeneuve och Coulthard år 1994 efter Sennas död. Mika hade kunnat bli världsmästare redan ifrån åren 1996 till 1997, istället för de två herrarna du nämner i den här artikeln. För Hill t ex dög istället som andreförare eller backmarker om du frågar mig, för de hade inte alls kvalitéerna för att bli just champions of the worlds. Tycker att de två är ruskigt överskattade som in i helvete, många diverse F1 fans ser de som världsmästarchaufförer som typ Senna vilket de aldrig var. Aldrig bara losers med tur bara för att herr Frank fantiserade att ta in medelmåttor, han hade en som hade kunnat ta som jag har nämnt på min lista. Hade han inte tagit detta beslut eller ha dödat Senna hade hans team kunnat just vara lika bra som Ferrari nu.
skriven